Ibland försöker man bita ihop. Tar i så att pannbenet spricker. Ska bara klara av det trots att man känner signalerna. Som man vet kommer trigga tröttheten. Som man vet kommer göra en nedstämd. Det är inte värt det.
Varför ska man spela hjälte? Varför kan man inte bara acceptera att nu är läget så här. Är inte det att spela hjälte? Att ta ett beslut som inte är alldeles vanligt men som kommer ge så mycket mer. Är att spela hjälte något som innebär att man alltid ska offra något och måste det alltid vara sin egen hälsa? Sin egen harmoni eller välbefinnande?
Tänk om att spela hjälte faktiskt innebär att välja sig själv. Oavsett vad andra tycker. Oavsett vad din inre kritiker säger till dig. Eller din uppfostran eller föräldrar, syskon eller vänner. DU känner dig själv BÄST. Åtminstone ska det vara så. Och att känna sig själv innebär ju också att vara sin egen hjälte.
Så nästa gång du inte sovit på ett par dygn och tittar i skåpet på sömntabletterna som du inte vill ta, för att alla säger att de inte är bra. Eller när du mått dåligt i månader och vägrar äta några antidepressiva tabletter. Eller inte orkar dig upp i soffan till den där härliga promenaden som du vet att du behöver och kan faktiskt bara gå hälften av så tänk om.
Ta tabletterna så du får sova ett dygn så att din hjärna och kropp får lugn. Kan få läka och få den sömnen som den behöver. Känner du att mörkret tar över, kontakta läkare, gör vad du kan för att du ska må bra. Det finns en gräns mellan att klara ett visst mörker, under en begränsad tid men ingen klarar att hantera det för länge.
Promenaden räcker med ett par minuter. Ett varv runt huset är bättre än noll.
Var din egen hjälte. Välj det du mår bra av. Som gör dig hållbar i längden.