Du är inte ensam

Du sitter där. Ledsen. Nedstämd. Känner dig inte på humör. Ingen ork. Ingen energi. Du vet inte hur du ska ta dig upp och framåt. Värdelöshetens lampa lyser över dig. Hur ska det gå? Vart är du på väg?

Du har inte en aning. Snurran startar i kroppen.

I det läget, ta sista krafterna, gå och gör en kopp kaffe eller en kopp te, öppna fönstret titta ut, kan du gå ut och insupa luft. Gör det!

Sen ringer du någon. Ring en vän. Ring någon i familjen. Ring någon extern stöttning. Ring någon bara för att bryta mönstret. Prata och ventilera. Gör något annat än att fortsätta sätta dig ner och låta tankarna mala.

Jag hade en vän som hade det väldigt jobbigt på sin arbetsplats. Hennes kommunikation med sin nya chef fungerade inte. Vad hon än sade så fick hon ingen respons. Det var en duktig och intelligent vän som jag hade, hon var kreativ och energisk men bit för bit såg jag hur hennes låga började slockna. Misstron på sig själv, tilliten till andra och känslan av värdelöshet började prägla henne.

En dag så hade hon möte med några kollegor och när hon öppnade sig kring hur hon mådde i kommunikationen visade det sig att de andra upplevt samma sak. Då hon sa att det kändes skönt att inte vara ensam och tycka att det var fel på en själv gjorde att hennes kollega sa. Det här var skönt. Jag har burit samma känsla i flera månader och mått så dåligt men nu när jag inte är ensam i det så känns det bättre.

Visst är det så. Att delge andra sitt mående även när det är dåligt är viktigt. Alla mår dåligt någon gång men att tala om det, ventilera och bara lyssna gör att man bitvis små steg i taget klarar av att hantera det bättre.

Så var inte rädd att säga det du känner eller tycker. Glöm inte att just dina känslor och din uppfattning är viktiga att ta hänsyn till. Alla kan inte förstå vad vi känner och tycker men om vi försöker förklara så kan vi ge andra möjligheter att komma med råd om vi vill eller bara lyssna.

Du är inte ensam.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *